Tritonia

Ateisten och den heliga staden växte fram ur mitt förord till en annans bok, Peter Nolls "Den utmätta tiden". Hans nära förestående död hade givit honom levnadsvisdom. Orden som vä ...

I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade lande ...

”Naturen slösar med livsfrön, samma lagar gäller i konsten. För varje bok man skriver blir hundra oskrivna, idéer finns övernog, men metoden finner man inte. När metoden väl är fun ...

”Kvinnan? Finns det något sådant som Kvinnan? Vi har träffat många kvinnor, vi har träffat Märta och Vera och fru Andersson, och allihop har de till någon procent åtminstone varit ...

I Den gudomliga komedin öppnar sig en väg för Dante genom den öde skogen som slutligen leder till Paradiset. Men vad gör vi idag som ändliga biologiska varelser när vi finner oss v ...

Varför gör vi saker och ting? Exempelvis fostrar våra barn eller vårdar våra sjuka eller tar hand om våra gamla. En numera utbredd föreställning är att vi gör det för egen vinnings ...

”Frihet” är ett uråldrigt ord, som ständigt är på tal. Alla hyllar friheten och vill ha del av den, men det pågår samtidigt en oavlåtlig kamp om vad den innebär. Åtskilliga hävdar ...

I den stora inledande essän i "Den sjunde djävulen" lär Georg Klein känna två sinsemellan mycket olika författare: den ursvenske Stig och israelen Buli. Samtalen med dem och läsni ...

Virginia Woolfs essä »Hur skall man läsa en bok?« reflekterar över läsandet som en personlig erfarenhet och inte minst som en frihetsakt. Den ursprungliga texten skrevs som ett anf ...

»Att inte kunna grekiska«, en av Virginia Woolfs mer berömda essäer, finns inkluderad i essäsamlingen The Common Reader, redan i bokens ursprungliga version från 1925. Titeln är ir ...

Vad alla vi människor som lever idag har gemensamt med varandra är att vi inte vet hur det blir imorgon. Vi lever alla i våra skiftande föreställningar om hur det kommer att bli – ...

Virginia Woolfs lek med ett satiriskt »Oxbridge« kom att bli en av världens mest banbrytande skrifter om kvinnor, skrift, fiktioner och kön.Ett eget rum [1929] kan läsas som en ell ...

Nyskrivet förord av författaren Torbjörn Elensky till Jean Genets Tjuvens dagbok. Om Tjuvens dagbok av Jean Genet: »Genets vackraste bok.« | JEAN-PAUL SARTRE »Bara en handfull 1900 ...

Nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden till Jean Genets Tjuven och kärleken.Om Tjuven och kärleken av Jean Genet:  »Genet skapar en egen värld som ofta översv ...

Nyskrivet förord av litteraturvetaren Leif Lorentzon till Ayi Kwei Armahs De vackra är ännu inte födda. Om De vackra är ännu inte födda: »Det är förstås en moralisk och politisk ro ...

Nyskrivet förord av författaren Aris Fioretos till Tadeusz Borowskis Välkomna till gaskammaren, mina damer och herrar. Om Välkomna till gaskammaren, mina damer och herrar: Tadeusz ...

Nyskrivet förord av kritikern och forskaren Josefin Holmström till Virginia Woolfs Samlade noveller. Om Samlade noveller: »I det museum som litteraturhistorien utgör har Virginia W ...

Nyskrivet förord av poeten och kritikern Erik Bergqvist till Cees Nootebooms Ritualer. Om Ritualer: »Cees Nooteboom hör till de stora vågbrytarna inom den europeiska litteraturen. ...

Nyskrivet förord av författaren och journalisten Göran Rosenberg till Arthur Koestlers Natt klockan tolv på dagen. Om Natt klockan tolv på dagen: Fängslad på falska grunder, dömd ...

Nyskrivet förord av kritikern och poeten Erik Bergqvist till António Lobo Antunes De förrådda. Om De förrådda: »Få krigsromaner kan mäta sig med De förrådda. António Lobo Antunes ä ...

I essän »Öga för öga« [1946] utreder Simone de Beauvoir frågan om hämnd och bestraffning med utgångspunkt i processerna efter andra världskriget mot krigsförbrytare och kollaboratö ...

»Pyrrhus & Cineas« [1944] är Simone de Beauvoirs första filosofiska essä och en nyckel till att förstå hennes existentialistiska filosofi, samt hur hennes tänkande kom att förändra ...

I essän »Birgitte Bardot & Lolitasyndromet« [1959] förutspår Simone de Beauvoir omstörtningarna av västvärldens kvinnobild genom en reflektion över fenomenet Brigitte Bardot, som h ...

I efterkrigsdebatten i Frankrike anklagades existentialismen, från såväl höger som vänster, för att vara nihilistisk och inte kunna säga något väsentligt om moral. Som svar formule ...

Enligt Simone de Beauvoir är Marquis de Sades förtjänst att han framvisar de despotiska hemligheterna i den patriarkala politiska maskinen. Samtidigt visar Beauvoir hur Sade, med s ...